Surr

När en fluga, broms eller någon annan störig insekt surrar runt öronen brukar jag alltid vifta håglöst efter den och väsa "Beat it, Brian!". Varför har jag inte haft en aning om, men nu har jag tagit tag i detta mysterium och googlat lite. Det visade sig att det - förstås - kommer från Seinfeld. Från avsnittet när George tar en tupplur under skrivbordet och blir upptäckt av Mr Steinbrenners barnbarn, närmare bestämt. Så kan en hjärna också funka.

Magiska bad

Jag älskar verkligen att bada. Det är något alldeles särskilt att ligga och guppa i Vilången, Ullvettern eller Vänern och bara titta på grantopparna på andra sidan. Ibland sjunger storlommen också. Bättre än jag mår då mår jag nog aldrig. Total harmoni, typ.

Efteråt känner jag mig alltid märkligt renad. Kroppsligt förstås, men också själsligt. Det är nog tur att det aldrig har stått en sektledare med något flummigt budskap om Gaia eller Kosmos där vid strandkanten. Jag hade skrivit över alla mina tillgångar direkt.

Vikariesemester

Med två jobbdagar kvar stapplar jag ned till t-banan och upptäcker att Metro toppar med rubriken: "Larm: Kort semester kan leda till döden". Hur länge jag ska vara ledig? En vecka. Upplyftande ...

Nåja, eftersom allt ändå snart är över gäller det väl att göra det bästa möjliga av de här nio dagarna. Jag planerar att hänga i Värmland, lapa sol, läsa böcker, gå på fotboll, bada och låta mig bjudas på stora mängder god mat och fika. Blogga? Säkert någon gång, men räkna med att frekvensen går ned ganska drastiskt.

Bäst i Värmland

Carlstad United-DIF 0-3. Var det någon som hade trott något annat?

Ungefär så här

Du vet, jag håller bara färgen
ingenting av mig är sant
Jag har gjort det till en konstform
Jag har gjort det till mitt allt

Låt dom aldrig få se dig skaka
Låt dom aldrig få se dig svag
Låt dom aldrig få se dig skaka
Låt dom aldrig, aldrig få se
få se dig gå ner

Thåström har skrivit det där, och jag känner mig träffad. Under mitt vuxna liv har jag ägnat mig alldeles för mycket åt att kapsla in känslorna för att inte visa mig svag. Problemet med det är att de där skyddsvallarna gör det svårt att komma nära andra. Till sist är de så höga att de blir som blockeringar inne i skallen. Vad känner jag egentligen? Det går inte riktigt att komma åt.

Det är hög tid för mig att montera ned de där murarna nu. Jag är dålig på det och det kommer att ta tid, men arbetet är i gång. Att plita ned det här inlägget är ett litet steg på vägen.

Ny i familjen

Mammas tv-soffa. Söndag 21 juni, kl. 13.40.

Där sprack det

0-1 mot Gröndal. Tappad serieledning. Inte kul alls.

Inte för alla

Det här var en sådan där helg då det sägs att alla lämnar storstan. Mycket riktigt - i torsdags började vänner och bekanta på Facebook att statusrapportera om nära förestående utfärder till egnas eller andras sommarstugor och torp. Själv var jag sent ute med att köpa biljett och kom inte iväg förrän mitt på dagen i fredags. Resan slutade i den värmländska skogen, men den började längst ute på röda linjen. Där - i Norsborg, Hallunda, Alby, Fittja och Vårberg - var det som vilken dag som helst. Midsommar är inte för alla.

Kd och Hitler

"Adolf Hitler lät bygga motorvägar och det vände den tyska ekonomin. Men några fick det sämre."

Kristdemokraten Karl-Göran Välivaara söker lösningar på krisen under en budgetdebatt i Norrbottens landstingsfullmäktige. Det går att kalla karln för mycket, men opportunist är han inte.

En jättestor boll

Det här måste vara det roligaste som har sänts i svensk tv:

Mitt liv i låttitlar

Det här lilla tidsfördrivet har jag snott från Ida Thunberg:

Besvara dessa frågor enbart med låttitlarna från en och samma artist. Undvik att upprepa en låttitel.

Min artist: Stefan Sundström

Är du kvinna eller man?: Boy Oboy
Beskriv dig själv: Mediaman
Vad tycker du om dig själv?: Stolt men inte nöjd
Beskriv var du bor för tillfället: Stiligt på en topp
Om du kunde åka någonstans, var skulle du åka?: Babyland
Favoritfärdmedel: När tåget går
Din bästa vän är: Fula gubben Hitler
Din favoritfärg är: Gula blend
Hur är vädret?: Låg sol
Favorittid på dagen: Outro
Om ditt liv var en tv-serie vad skulle den då heta?: När skönheten kom in till stan
Vad är livet för dig?: Djävligt lugnt
Det bästa rådet du kan ge?: Ställ till med kalas
Om du fick byta namn, vad skulle du heta då?: Johnny Dunder
Favoritmat: En näve näring
Dagens tanke: Hjärtat tar aldrig semester
Hur skulle du vilja dö?: Somna lycklig
Din själs nuvarande tillstånd: Gör min grej
Felen du kan leva med: Frispel
Ditt motto: Hög kan bli låg

20 procent

Tidigare i kväll spelade det svenska U21-landslaget sin första match i hemma-EM. Två av tio utespelare i startelvan - eller 20 procent - har fått sin fotbollsfostran i en bruksort med 7 000 invånare i östra Värmland. Fasen, vad stolta vi kan vara över vår plantskola.

Söndag i Västerås

Det kändes som att jag var blöt om fötterna när jag kom till järnvägsstationen i Västerås vid halv nio i går kväll, men det kan inte stämma. Jag hade ju svävat de tre kilometerna nedför Vasagatan en halvmeter ovanför vattenpölarna. 4-0!

***

Tänk om Real Madrid hade en spion på plats på Swedbank Park? Då kan vi sälja Johan Bertilsson för 800 miljoner i sommar.

***

På vägen till arenan stannade jag för att ta en pizza på något som visade sig vara ett stamhak för hemmafansen. Det var ganska intressant att sitta där - med det rödvita paraplyet diskret gömt under bordet - och lyssna på deras uppladdning. Så demoraliserade supportrar finns nog bara i Västerås, Norrköping och Växjö.

***

Peter Samuelssons glädje efter första målet var underbar att skåda. Som om han hade avgjort en VM-final i slutminuten. Den mannen ska aldrig mer spela fotboll i någon annan förening än DIF.

***

Andra har redan tagit upp den, men jag måste också nämna den komiska episoden som utspelade sig under den andra halvleken.

Fem desperata hemmasupportrar, som av okänd anledning tagit position på ståplatsläktaren tvärs över planen sett från resten av hemmaklacken: "Andra sidan, är ni klara?"

Hundra vulkaner (blixtsnabbt): "JAJAMENSAN FATTAS BARA!"

De fem hemmasupportrarna (på sin allra gnälligaste västmanländska): "Näääää ..."

Hundra vulkaner: "EN GÅNG TILL, EN GÅNG TILL!"

***

Det är synd att klaga på något efter en sådan här match, men Jonas Bohlins agerande på hörnorna ... Jag vill se honom komma ut och boxa bort bollen med samma naturliga auktoritet som hans snutkolleger klubbar ned autonoma demonstranter.

***

4-0!

Nej. Absolut inte. Aldrig. Jag dör hellre.

Röda linjen. Lördag 13 juni, kl. 13.17.

Skjorta i morgon

Jag har fattat ett avgörande beslut. Vid 29 års ålder är jag redo att bära skjorta även till vardags. Nu jävlar kan vad som helst hända.

Vad händer?

DIF skulle ta tre säkra poäng mot Östersund. DIF tog tre säkra poäng mot Östersund. DIF skulle ta tre säkra poäng uppe i Skellefteå. DIF tog tre säkra poäng uppe i Skellefteå. DIF skulle ta tre säkra poäng mot Forward. DIF tog tre säkra poäng mot Forward. För den oinsatta låter det säkert fullständigt logiskt, men vi som har varit med ett tag vet att det inte funkar så. Inte med DIF. Inte förrän nu.

Vad är det egentligen som är på väg att hända?

Vilket svin!

Mittemellan jobbet och kvällens födelsedagsfirande sitter jag vid datorn och hetsar upp mig. När originalet "Burk-Curt" i Skellefteå dog nyligen lämnade han efter sig tolv miljoner kronor. Nu processar en släkting som sket fullständigt i honom medan han levde för att norpa åt sig pengarna. Hur är en sådan människa funtad?

Karlstad - Stockholm

Kanske berodde det på att humöret var gott redan innan. Kanske var det solskenet eller de sköna låtarna i mp3-spelaren. Kanske en kombination. Oavsett vilket blev gårdagens bussresa tvärs över Sverige en nästan religiös upplevelse. Tallar, åkrar, björkar och kalhyggen. Ladugårdar och röda stugor. Byar, småstäder, industriområden och betongförorter. Rådjur, harar, katter, rovfåglar och en och annan människa. Allt var bara så jävla ... fint.

Bästa laget?

"De hade ett annat tempo än oss. Det bästa laget vi mött i år", konstaterade Östersunds tränare Kalle Björklund för en vecka sedan. "Det känns som om det här är det bästa laget vi har mött hittills", sa Skellefteås lagkapten Andreas Lindgren efter gårdagens match. Så får det väldigt gärna låta i fortsättningen också.

Rismysteriet

Följande finns att läsa på en och samma rispåse från Coop:

"Tillagning: (4 pers.)
2,5 dl ris
6 dl vatten
½ tsk salt
Koktid: Kokas 20 min. på medelvärme under lock. Låt sedan dra 5 min. under lock."

"Tilberedning: (4 pers.)
240 g (3 dl) parboiled ris
4½ dl vand
½ tsk salt
Kogetid: Koges 12 min. ved svag varme under låg. Trækker herefter 12 min. under låg."

"Tilberedning: (4 pers.)
240 g (3 dl) ris
5 dl vann
½ tsk salt
Kokes i 15 min. ved svak varme under lokk, deretter trekke i 5-6 min. på avskrudd plate."

Hur ska de skandinaviska folken någonsin kunna mötas?

Vad gör Stahre?

Det är möjligt att det här redan har gjorts och att jag har lyckats missa det, men om det inte har gjorts har jag ett uppslag till någon alert och sysslolös sportreporter i 0586-land:

1. Läs den här artikeln från i höstas där Jan Stahre förklarade att han räknade med ett nytt jobb som klubblagstränare.

2. Ring honom och fråga vad han pysslar med nu för tiden.

3. Skriv - under förutsättning att min hypotes stämmer, förstås - en fränt formulerad drapa med rubriken "Ingen vill ha Stahre".

Pernilla Andersson

Förminskar jag henne som artist och människa om jag skriver att den här videon gör mig lite kär i Pernilla Andersson? Äh, jag chansar:

Efterlängtad comeback

Ordningen i bloggkosmos har återställts. Nickes lilla är tillbaka.