Fucking Bjästa

Kanske finns det fler som jag där ute. Som har hört Bjästa nämnas överallt den senaste veckan, som kopplat att det hänt något hemskt men inte riktigt fattat vidden. Se programmet, i så fall. Jag gjorde det tidigare i kväll, och jag har fortfarande inte hämtat mig. Väldigt starkt, väldigt upprörande - och väldigt bra journalistik.

Dömd till döden

Hon hade förskjutits av familjen i hemlandet Bangladesh. Innan hon flydde gruppvåldtogs hon av lokala polismän. På den psykiatriska avdelning i Stockholm där hon hamnade försökte hon strypa sig själv till döds så fort hon fick chansen. Hennes nioårige son var också självmordsbenägen. Vad gjorde våra myndigheter? Beslutade att båda skulle avvisas. Efter att ha sett den andra delen av Maud Nycanders gripande dokumentär Sluten avdelning kan jag bara konstatera en sak. Det förekommer dödsdomar i Sverige.

Lugnet före stormen?

DIF har spelat årets första tävlingsmatch - och vunnit. Premiären i superettan är inte ens två veckor borta. Med tanke på det känns det väldigt lojt runt laget. Lokaltidningarna skriver inte särskilt mycket. Jag skriver ännu mindre. Mina medbloggare - åtminstone de som jag har koll på - skriver inte alls. Snittet i Vulkanernas forum ligger på några enstaka inlägg per dag. Det håller inte. Jag ska försöka varva upp framåt påskhelgen, och jag hoppas att fler gör samma sak. Annars blir det svårt att tända till inför fotbollssäsongen.

Jag är ond

Nu i eftermiddags var jag på en liten kurs hos A4-skolan. "Skapa klicksuccéer och vinn matchen på Google", hette den.

När jag kom hem låg nya numret av Arena på golvet i hallen. Huvudrubrik på förstasidan? "Nätets baksida. Hur internet blev en plats fylld av hat, diktatorer, mobbare och klickjournalistik."

Alla ska i jorden

Det här artar sig till en ovanligt miserabel bloggvecka, även med mina mått mätt. Här är lite fin musik att lyssna på så länge:

Småplumpt

Mitt i den till synes ändlösa medierapporteringen om krig, vansinnesdåd, klimatförändringar och andra katastrofer får vi inte glömma att det finns saker som blir bättre också. Tidigare i dag slog det mig att det var väldigt länge sedan Mi Ridell syntes i tv.

Högmålsbrott?

Expressens löpsedel i går:

"STOR INTERVJU:
DROTTNING
SILVIA
berättar om
ALZHEIMER-
RYKTENA
"Jag blev naturligtvis upprörd"

Den här hade varit roligare (och kanske lika sann):
"STOR INTERVJU:
DROTTNING
SILVIA
berättar om
ALZHEIMER-
RYKTENA
"Vem är du? Mm, bajs. Gott!"

Teaser

Jag är så glad och mår så bra i dag. Någon gång snart ska jag skriva om varför, och om varför Skitiga Bloggen har blivit eftersatt de senaste månaderna. Fast just nu är jag lite för trött.

Zzz

För 27 timmar sedan avslutades veckan i matlagningsprogrammet Halv åtta hos mig med en middag hemma hos Per Lennartz. Där har vi en kille som skulle göra sig bra som dansbandssångare.

Snöröjning

Det blir röj i Degerfors i helgen. Jag befinner mig 25 mil bort, men kanske kan någon läsare ta ett tag eller två med skyffeln i mitt ställe. Ni som tar er till Stora Valla och skottar är i alla fall hjältar.

Min hårda barndom

Den här snubben gick i min parallellklass på högstadiet. De gemensamma idrottslektionerna med rugby var ingen höjdare.

Åt rätt håll

Medan jag har försummat mina plikter som bloggare har ytterligare två träningsmatcher spelats. Att DIF har längre historia, mer fotbollstradition och fler titlar än Örebro visste vi redan. Nu vinner vi matcherna också. Riktigt kul. Oavgjort med mersmak borta mot Jönköpings Södra är också klart godkänt. Det går fortfarande inte att dra några slutsatser av enskilda resultat, men helhetsbilden av försäsongen börjar känns riktigt trevlig. Allt går åt rätt håll.

Big Brother

"Det fanns inget att göra när man växte upp där så man blev utlämnad till människorna runt omkring en. Lite som att växa upp i ett Big Brother-hus. Alla vet allt om alla, på både gott och ont."

Mia Skäringer om livet i Kristinehamn - min gamla hemstad.

På torktumlaren

Skarpbrunnavägen. Måndag 1 mars, kl. 20.54.